Nu är jag hemma på Stavsudda igen efter en sväng på Möja. Vill ni läsa om det äventyret?

17.30 går jag ner till båten, ska vara på Möja vid 18-, 19-tiden. Så tänkte att det var bra att vara i tid eftersom snurran går rätt långsamt. Precis ute ur viken lägger motorn av (tur att jag inte var halvvägs). Jag ror tillbaka till bryggan. Misstänker soppatorsk. Ringer pappa och frågar var bensindunken stod. Hittar dunken och tankar motorn. Får igång motorn igen, tar med dunken i båten och åker igen.

Det var lite blåsigt och rätt  så vågigt. Jag blev lite blöt. Saknade Maya (brorsans och min båt) som går lite fortare, Tvåan (snurran) går frustrerande långsamt. Det gick bra över Möja, jag hittade (vilket inte är så konstigt). Lade till utan problem.

Gick i land 18.25 och träffar min farbror, pratar lite med honom och klappar Dessie lite. Sedan knallar jag vidare. Möter upp paret jag skulle fota. Fotograferingen går bra och det gick snabbt. Kom iväg därifrån igen vid 19. Lite mindre vågigt på hemvägen (eller så var det jag som blivit vanare?).

Jag hittade hem också utan problem. Jag körde rakt fram (utan att hamna på fel fjärd...). Lade till hemma vid bryggan utan problem. Och kom hem till huset oskadd.

Jag visste att det skulle gå jättebra för jag visste att jag kunde köra båt men sen har/hade man en osäkerhet och en feghet i sig som säger motsatsen, men nu bevisade jag för mig själv att jag faktiskt kan köra båt. ;-)

Nu är jag jätteglad, för bra bilder och en bra båttur. Nu ska jag titta på tv och äta blåbärspaj.
Ha det bra
Kram